Fakta om typ 1 diabetes

Typ1 diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar vänder sig mot frisk vävnad och bryter ned den. I detta fall angrips de langerhanska öarna som är de insulin producerande cellerna i bukspottkörteln. Insulin är ett hormon som reglerar halten av socker i blodet. Om man får typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag via injektioner.
Det finns flera olika typer av diabetes. Typ 1-diabetes brukar komma tidigt i livet och kallas därför också för barn- eller ungdomsdiabetes. Sjukdomen kommer snabbt och kräver behandling direkt.
Typ 1-diabetes är delvis ärftlig och går inte att bota.


Vanliga första symtom på typ 1-diabetes är

• behöver kissa ofta och mycket
• blir väldigt törstig
• är ovanligt trött
• mår illa
• har ont i magen
• luktar aceton ur munnen
• ser suddigt
• snabbt går ner i vikt.

Det finns två typer av tillbud vid diabetes.
Det första kallas för hyperglykemi alt högt blodsocker som orsakas av insulinbrist. Vid högt blodsocker försöker kroppen utsöndra överskottet av socker genom att man kissar mycket, ofta kan man mäta sockerhalten med urinprov. Vätskeförlusten på grund av den ökade mängden urin leder till ökad törst och kan medföra torr hud och torra slemhinnor. Trötthet, kraftig huvudvärk, avmagring och dimsyn kan förekomma. Hyperglykemin påverkar ofta hjärnan och ge försämrad uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Långvarig eller ofta förekommande Hyperglykemi leder till skador på blodkärlen som vilket kan leda till hjärtsjukdomar eller skador på organ och nerver (sk neuropati) som är känsliga för dålig blodförsörjning, till exempel njurar och ögon. Vid allvarliga tillbud då kroppen är i avsaknad av insulin under långa perioder kan man drabbas av sk Ketoacidos (syraförgiftning) vilket innebär att ketonkroppar frisätts i blodet då kroppen övergår till att använda fett som bränsle, istället för kolhydrater. Detta leder till surare blod vid okontrollerad frisättning som vid obehandlad diabetes typ I, tillståndet är förenat med livsfara och kan resultera i att patienten får hjärnskador eller avlider.

Det andra tillbudet kallas för Hypoglykemi alt lågt blodsocker som orsakas av brist på kolhydrater i förhållande till insulinnivåerna i kroppen. Symtomen beror dels på hjärnans reaktioner på låg blodsockerhalt, dels på att kroppen frisätter katekolaminer (tex adrnalin). Vanliga symtom vid lätt hypoglykemi är blekhet, små kramper uppfattade som darrningar, hunger, överdrivna känsloreaktioner ex ilska, sorg. Kraftig hypoglykemi kan medföra kramp och medvetslöshet. Symtombilden och ordningen på symtomen varierar dock mellan olika individer. Tillståndet är akut och om det inte behandlas kan hypoglykemi leda till bestående hjärnskador eller döden.