lördag 19 maj 2012

Är det fiktiva förbjudet? En reflektion....


Bildkälla http://nyrus-manga.deviantart.com/

Har senaste dagarna följt rättegången mot den serieöversättare som tidigare dömts i två instanser för innehav av barnpornografi. För den som missat vad det hela handlar om har mannen ifråga haft tecknad japansk pornografi sk hentai i sin dator och de är dessa bilder han står åtalad för. Bilderna ska visa tecknade figurer med barnsliga drag involverade i sexuella aktiviteter. Det har skrivits mängder av krönikor och kommentarer i tidningarna om det absurda i att det svenska rättssystemet lägger sin tid på att utreda detta fall då det inte finns något offer, det handlar om en tecknad fantasi. Att det söta och oskyldiga idealet är något starkt förknippat med Japansk kultur och att den mogna kroppen hos asiatiska kvinnor och män är mindre voluptuös än den europeiska. Huruvida man håller med om detta eller ej är upp till var och en men jag kan inte hjälpa att fundera vidare i denna fråga. 

Om man nu i högsta domstolen slår fast att serier kan klassas som barnporr hur ställer man sig då till alla övriga former av fiktiva övergrepp? Vad gäller för böcker, TV, filmer, teater osv? Kan jag dömas för nyttjande av barnporr då jag sett Dakota Fanning spela en våldtagen 12 åring i filmen Hounddog eller de mycket grova övergrepp på unga pojkar som illustreras i filmen Sleepers. Vad säger man om alla de kriminalserier som kretsar runt ämnet ex Law and order, special victims unit eller Criminal minds? Vad gäller när jag läser originalutgåvan av tusen och en natt där unga pojkar och flickor står till förfogan i de harem som beskrivs?  Hur är det med anime som inte i grunden är sexuell i sin natur? Requiem from the darkness är en horror anime men en episod kretsar helt runt en flicka som utsätts för insest.

Jag tycker att barnporr och pedofili är gräsliga brott men kan man verkligen döma människor för tankar som inte resulterar i handling? Kan man säga att en teckning ska klassas på samma sätt som ett foto? Är inte det respektlöst mot offer för verkliga övergrepp? I veckotidningar sexspalter kan man ofta läsa att våldtäkts fantasier är vanliga men att det inte innebär att personen i fråga vill våldta eller bli våldtagen i verkliga livet. Bör man se alla dessa människor som kriminella om de läser en novell eller ser porr med fiktiva våldtäkter också då? Är det fiktiva ett brott? Jag säger inte att jag har rätt eller fel men jag tycker att det är klart tänkvärt, om fantasier kan klassas som kriminella är vi inte alla skyldiga till någon form av brott?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar